Alla kalkylatorer

Räkna ut gränsbeloppet för utdelning (3:12)

Räkna ut hur mycket utdelning du kan ta från ditt fåmansaktiebolag till låg skatt och vad som beskattas som lön.

Ditt gränsbelopp

322 400 kr

Grundbelopp (din andel)
322 400 kr
Lönebaserat utrymme (din andel)
0 kr
Sparat utrymme
0 kr
Utdelning inom gränsbeloppet
300 000 kr
Skatt på den, 20 %
60 000 kr
Utdelning efter skatt
240 000 kr
Outnyttjat utrymme som sparas
22 400 kr
Så räknade vi

Grundbelopp = 4 inkomstbasbelopp för året före inkomståret (322 400 kr) för bolaget, fördelat efter ägarandel.

Lönebaserat utrymme = 50 % av din andel av bolagets kontanta löner, minskad med 8 inkomstbasbelopp (644 800 kr).

Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 %. Det som överstiger beskattas som tjänsteinkomst, här med den marginalskatt du angett. Förenklad modell – särskilda regler för ägarstrukturer och tidigare års utrymme räknas inte med.

Äger du ett fåmansaktiebolag där du själv arbetar styr 3:12-reglerna hur utdelningen beskattas. Utdelning upp till ett visst belopp, gränsbeloppet, beskattas som kapitalinkomst med en låg skattesats. Utdelning över gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst, alltså som lön. Kalkylatorn räknar ut ditt gränsbelopp, delar upp en planerad utdelning i de två delarna och visar skatten och vad du får kvar. Här går vi igenom hur beräkningen fungerar, vad som påverkar den och var den förenklar.

Så räknar kalkylatorn gränsbeloppet

3:12-reglerna gjordes om från 2026. De tidigare beräkningsmodellerna, förenklingsregeln och huvudregeln, har ersatts av en gemensam modell. Kalkylatorn räknar enligt den nya modellen och tar med tre delar i gränsbeloppet:

  1. Grundbelopp. Företaget har ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp. Grundbeloppet fördelas mellan ägarna efter ägarandel. Äger du halva bolaget får du alltså hälften av grundbeloppet.
  2. Lönebaserat utrymme. Ta din ägarandel av företagets kontanta löner och dra av 8 inkomstbasbelopp. Av det som återstår räknas 50 % som lönebaserat utrymme. Är din andel av lönerna lägre än avdraget blir det lönebaserade utrymmet noll.
  3. Sparat utrymme. Om du inte har utnyttjat hela gränsbeloppet tidigare år kan det outnyttjade beloppet sparas och läggas till.

Summan av de tre delarna är ditt gränsbelopp för året i kalkylatorn. Reglerna räknar med inkomstbasbeloppet för året före inkomståret, 80 600 kr.

Så delas utdelningen upp

När gränsbeloppet är klart jämförs det med den utdelning du planerar:

  • Den del av utdelningen som ryms inom gränsbeloppet beskattas med 20 %.
  • Den del som överstiger gränsbeloppet beskattas med den marginalskatt du anger, som om den vore lön.
  • Om utdelningen är lägre än gränsbeloppet visar kalkylatorn hur mycket av utrymmet som blir över och kan sparas till kommande år.

Resultatet är skatten på vardera delen, den sammanlagda skatten och utdelningen efter skatt.

Vad som påverkar gränsbeloppet

Ägarandelen påverkar både grundbeloppet och det lönebaserade utrymmet. Grundbeloppet multipliceras med din andel, och det lönebaserade utrymmet räknas på din andel av lönerna. Avdraget görs på din andel, så en liten ägare behöver en större lönesumma i bolaget för att få något lönebaserat utrymme.

Lönerna i företaget avgör om det finns något lönebaserat utrymme alls. Kalkylatorn räknar med de kontanta löner som företaget, inklusive eventuella dotterföretag, betalade ut under året före det år utdelningen avser. Först när din andel av lönesumman överstiger avdraget på 8 inkomstbasbelopp börjar utrymmet växa, och då med 50 % av varje krona över avdraget.

Sparat utrymme från tidigare år kan göra gränsbeloppet betydligt större än årets nya utrymme. Uppgiften finns i din deklaration från föregående år, i den blankett som gäller för delägare i fåmansföretag.

Inkomstbasbeloppet för året före inkomståret används för både grundbeloppet och avdraget. Det fastställs för varje år, så gränsbeloppet ändras även om inget annat i bolaget ändras.

Din marginalskatt påverkar bara den del av utdelningen som hamnar över gränsbeloppet. Räknar du in bolagsskatten som bolaget redan har betalat blir den sammanlagda skatten på den delen betydligt högre än inom gränsbeloppet.

Vanliga missuppfattningar om 3:12

"Hela utdelningen beskattas lågt." Bara utdelningen inom gränsbeloppet beskattas med den låga satsen. Resten beskattas som tjänsteinkomst, och eftersom bolagsskatten redan är betald på vinsten blir den sammanlagda skatten på den delen hög, ungefär i nivå med att ta ut pengarna som lön. Till skillnad från lön ger utdelningen då ingen pension eller sjukpenninggrundande inkomst.

"Gränsbeloppet bestämmer hur mycket jag får dela ut." Gränsbeloppet styr bara skatten. Hur mycket bolaget får dela ut bestäms av aktiebolagslagen, alltså av det fria egna kapitalet och kravet på att bolaget ska ha kvar tillräckligt med kapital. Ett högt gränsbelopp hjälper inte om bolaget inte har pengarna.

"Outnyttjat utrymme försvinner." Det som inte används kan sparas till kommande år. Det gör att du inte behöver dela ut varje år för att behålla möjligheten.

"En hög lön till mig själv räcker för ett stort lönebaserat utrymme." Utrymmet räknas på din andel av lönerna över avdraget. Ligger den under avdraget ger lönerna inget lönebaserat utrymme alls, hur mycket du än betalar ut i övrigt.

"Reglerna gäller alla aktiebolag." 3:12-reglerna gäller kvalificerade andelar i fåmansföretag, i regel när ägaren eller närstående är verksamma i betydande omfattning. Är du en passiv delägare i ett större bolag gäller andra regler.

Räkneexempel

Exempel 1: ensam ägare med lön

Anta att du äger hela bolaget, att bolaget betalade ut 900 000 kr i kontanta löner året innan och att du inte har något sparat utrymme. Du planerar en utdelning på 300 000 kr.

  1. Grundbeloppet blir 4 gånger inkomstbasbeloppet för året före, hela eftersom du äger allt.
  2. Från lönesumman på 900 000 kr dras 8 inkomstbasbelopp. Är något kvar räknas 50 % av det som lönebaserat utrymme.
  3. Grundbelopp och lönebaserat utrymme summeras till gränsbeloppet.
  4. Den del av de 300 000 kr som ryms inom gränsbeloppet beskattas med den låga satsen, resten med din marginalskatt.

Fyll i samma uppgifter i kalkylatorn ovan så ser du gränsbeloppet, hur utdelningen delas upp och skatten på varje del.

Exempel 2: två ägare utan löner

Anta att ni är två som äger hälften var, att bolaget inte har betalat ut några löner och att du har 50 000 kr i sparat utrymme. Då får du hälften av grundbeloppet, inget lönebaserat utrymme och ditt sparade utrymme ovanpå. Ange 50 % som ägarandel, 0 kr i lönesumma och 50 000 kr i sparat utrymme i kalkylatorn och se hur stor utdelning som ryms inom gränsbeloppet.

Kalkylatorns förenklingar

Kalkylatorn räknar på den modell som beskrivs ovan och bygger på de uppgifter du själv anger. Tänk på följande:

  • Lönesumman är din uppgift. Kalkylatorn kontrollerar inte vilka löner som får räknas med. Ersättningar som inte är kontant lön ska normalt inte ingå.
  • Sparat utrymme tas som det är. Beloppet du anger läggs till utan justering. Kontrollera beloppet i din senaste deklaration.
  • Marginalskatten anger du själv. Den del som hamnar över gränsbeloppet beskattas med den sats du fyller i. Kalkylatorn räknar inte ut den utifrån dina övriga inkomster.
  • Inget kapitalbaserat utrymme. Har du ett stort omkostnadsbelopp för dina andelar kan det enligt de nya reglerna ge ytterligare utrymme. Det räknar kalkylatorn inte med.
  • Ingen kontroll av utdelningsbart belopp. Kalkylatorn prövar inte om bolaget har tillräckligt fritt eget kapital för den utdelning du planerar.
  • Inga särskilda situationer. Kapitalvinst vid försäljning av andelar, vad som gäller när verksamheten upphör och andelar som ägs via andra bolag ingår inte.

Reglerna är nya och den som har flera delägare, närstående i bolaget, flera bolag i koncern eller andra komplicerade ägarförhållanden bör kontrollera hur reglerna tillämpas hos Skatteverket, och vid behov ta hjälp av en redovisningskonsult.

Vanliga frågor

Vad är gränsbeloppet?

Gränsbeloppet är den utdelning från ett fåmansaktiebolag som du kan ta ut till låg skatt under ett år. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 %, medan utdelning över gränsen beskattas som tjänsteinkomst. I kalkylatorn består gränsbeloppet av ett grundbelopp, ett lönebaserat utrymme och eventuellt sparat utrymme från tidigare år. Gränsbeloppet styr bara skatten, inte hur mycket bolaget får dela ut.

Hur räknas grundbeloppet?

Företaget har ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp, räknat på inkomstbasbeloppet för året före inkomståret (80 600 kr). Grundbeloppet fördelas mellan ägarna efter ägarandel. Äger du hela bolaget får du hela grundbeloppet, och äger du en fjärdedel får du en fjärdedel. Grundbeloppet kräver inga löner, så det är den del som finns även i ett bolag utan anställda.

Hur räknas det lönebaserade utrymmet?

Utgå från företagets kontanta löner under året före utdelningsåret och ta din ägarandel av dem. Från din andel dras ett avdrag på 8 inkomstbasbelopp (räknat på föregående års inkomstbasbelopp). Av det som återstår räknas 50 % som lönebaserat utrymme. Är din andel av lönesumman lägre än avdraget blir det lönebaserade utrymmet noll. Kalkylatorn använder den lönesumma du anger och kontrollerar inte vilka ersättningar som får räknas med.

Gäller förenklingsregeln och huvudregeln fortfarande?

Nej. 3:12-reglerna gjordes om från 2026, och de tidigare förenklingsregeln och huvudregeln har ersatts av en gemensam modell med bland annat ett grundbelopp för företaget, ett lönebaserat utrymme och sparat utrymme. Kalkylatorn räknar enligt den nya modellen. Reglerna är nya, så om du har en komplicerad ägarstruktur, till exempel flera delägare eller ägande via andra bolag, bör du kontrollera hur de tillämpas hos Skatteverket.

Vad händer om jag delar ut mer än gränsbeloppet?

Den del som överstiger gränsbeloppet beskattas som tjänsteinkomst, alltså med samma marginalskatt som lön. I kalkylatorn anger du själv din marginalskatt, och den används för delen över gränsen. Eftersom bolaget redan har betalat bolagsskatt på pengarna blir den sammanlagda skatten på den delen hög, ungefär i nivå med lön, men utan att ge pension eller sjukpenninggrundande inkomst. Därför brukar det löna sig att hålla utdelningen inom gränsbeloppet.

Vad är sparat utdelningsutrymme?

Om du delar ut mindre än gränsbeloppet ett år kan det outnyttjade beloppet sparas och läggas till gränsbeloppet kommande år. Kalkylatorn visar hur mycket av årets utrymme som blir över. Har du sparat utrymme från tidigare år anger du det, och kalkylatorn lägger till beloppet utan justering. Uppgiften hittar du i din deklaration från föregående år.

Kan bolaget dela ut hela gränsbeloppet?

Inte alltid. Gränsbeloppet anger bara hur stor utdelning som beskattas med den låga satsen. Hur mycket bolaget faktiskt får dela ut styrs av aktiebolagslagen, alltså av det fria egna kapitalet och kravet på att bolaget ska ha kvar tillräckligt med kapital för sina åtaganden. Kalkylatorn kontrollerar inte detta, så du behöver själv säkerställa att bolaget har utrymme för den utdelning du planerar.

Relaterade kalkylatorer

Parametrar uppdaterade 19 oktober 2026. Källa: skatteverket.se, skatteverket.se