Räkna ut din nettolön

Nettolön är det belopp som faktiskt hamnar på ditt konto när skatt och avgifter har dragits från bruttolönen. Skillnaden mellan brutto och netto kan kännas svår att överblicka, eftersom den bestäms av flera olika delar som samverkar. Här går vi igenom vad kalkylatorn räknar med, vilka faktorer som styr resultatet och var det är lätt att dra fel slutsatser.

Så räknar kalkylatorn fram din nettolön

Kalkylatorn utgår från en årsberäkning, inte från en enskild månad. Din bruttolön per månad multipliceras med tolv till en årsinkomst, och sedan räknas skatten ut på samma sätt som i den slutliga skatteberäkningen. Till sist delas alla årsbelopp med tolv så att du ser resultatet per månad.

Stegen ser ut så här:

1. Årsinkomst. Månadslönen gånger tolv.
2. Grundavdrag. Ett avdrag som alla får och som beror på inkomstens storlek. Det räknas i förhållande till prisbasbeloppet, som är 59 200 kr, och avrundas uppåt till helt hundratal.
3. Beskattningsbar förvärvsinkomst. Årsinkomsten minus grundavdraget, avrundat nedåt till helt hundratal.
4. Kommunalskatt. Den beskattningsbara inkomsten gånger den kommunalskatt du anger. Om du inte fyller i något används ett rikssnitt på 32,38 %.
5. Statlig skatt. 20 % på den del av den beskattningsbara inkomsten som ligger över skiktgränsen på 643 000 kr.
6. Jobbskatteavdrag. Ett avdrag som minskar skatten för den som har arbetsinkomst.
7. Avgifter. Public service-avgift, begravningsavgift och, om du kryssar i det, kyrkoavgift.

Nettolönen blir bruttolönen minus summan av skatter och avgifter, efter att jobbskatteavdraget har räknats bort.

Grundavdraget

Grundavdraget gör att en del av inkomsten är skattefri. Det är inte ett fast belopp utan varierar med inkomsten: det ökar först, når en topp vid medelhöga inkomster och minskar sedan igen för högre inkomster. Kalkylatorn räknar grundavdraget för en person som är under 66 år vid årets början. Är du äldre gäller andra regler, och då blir resultatet inte rättvisande.

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion, alltså ett avdrag direkt på skatten och inte på inkomsten. Det gäller bara inkomst av arbete, till exempel lön. Pension, a-kassa och andra ersättningar ger inget jobbskatteavdrag. Avdraget beror på inkomstens storlek och på din kommunalskatt, och det kan aldrig bli större än den kommunalskatt du betalar.

Avgifterna

Public service-avgiften tas ut som 1 % av den beskattningsbara inkomsten, men blir aldrig högre än 1 184 kr per år. Begravningsavgiften räknas i kalkylatorn med ett genomsnitt på 0,27 %. Kyrkoavgiften räknas med ett snitt på 1,06 % om du anger att du är medlem i Svenska kyrkan.

Vad som påverkar hur mycket du får ut

Bruttolönen är förstås den största faktorn. Men sambandet är inte rakt, eftersom grundavdrag, jobbskatteavdrag och statlig skatt förändras med inkomsten. En löneökning ger därför olika stor effekt på nettot beroende på var du befinner dig i inkomstskalan.

Kommunalskatten skiljer sig mellan kommuner. Den består av en del till kommunen och en del till regionen, och det är den sammanlagda satsen du ska fylla i. Skillnaden mellan en kommun med låg och en med hög skattesats kan bli flera hundra kronor i månaden på en vanlig lön.

Statlig skatt påverkar bara dig som har en beskattningsbar inkomst över skiktgränsen. Tänk på att gränsen gäller den beskattningsbara inkomsten, alltså efter grundavdraget. Din bruttolön kan därför ligga något över skiktgränsen innan du börjar betala statlig skatt.

Medlemskap i Svenska kyrkan lägger till kyrkoavgiften. Är du medlem i ett annat trossamfund som tar ut avgift via skatten fångas det inte av kalkylatorn.

Ålder spelar roll för både grundavdrag och jobbskatteavdrag. Kalkylatorn räknar för personer under 66 år.

Vanliga missuppfattningar om lön efter skatt

"Nettolönen ska stämma exakt med lönebeskedet." Arbetsgivaren drar preliminärskatt enligt en skattetabell, och tabellerna är avrundade och byggda för att träffa ungefär rätt över året. Kalkylatorn räknar i stället den slutliga skatten på en årsinkomst. Därför kan det skilja några kronor, ibland mer, mellan kalkylatorns resultat och det du ser på lönebeskedet. Skillnaden jämnas ut i deklarationen.

"Hamnar jag över skiktgränsen betalar jag statlig skatt på hela lönen." Nej. Den statliga skatten tas bara ut på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen. En löneökning kan aldrig ge lägre nettolön bara för att du passerar gränsen.

"Jobbskatteavdraget gäller all inkomst." Det gäller bara arbetsinkomst. Den som har pension eller ersättningar från försäkringar får inte samma avdrag på de inkomsterna.

"Kommunalskatten är samma överallt." Satsen varierar mellan kommuner och regioner. Använd din egen kommuns sats för bäst resultat, snittet är bara en utgångspunkt.

"Skatten på en extra tusenlapp är densamma som min genomsnittliga skatt." Marginalskatten, alltså skatten på nästa intjänade krona, är ofta högre än genomsnittsskatten. Det beror på att grundavdraget minskar och på att statlig skatt tillkommer vid högre inkomster.

Förenklingar i beräkningen

Kalkylatorn förutsätter att lönen är din enda inkomst och att den är lika stor varje månad under hela året. Den tar inte hänsyn till:

• Andra inkomster, som kapitalinkomster, ersättningar eller inkomst från eget företag.
• Avdrag i deklarationen, till exempel för resor till och från arbetet.
• Skattepliktiga förmåner som bil eller kost.
• Skattereduktioner utöver jobbskatteavdraget, till exempel för ränteutgifter eller husarbete.
• Särskilda regler för personer som är 66 år eller äldre.

Resultatet visar alltså vad du kan förvänta dig i ett normalfall. Har du fler inkomstkällor eller avdrag kan den slutliga skatten bli en annan.

Räkneexempel

Exempel 1: vanlig månadslön

Anta att du tjänar 35 000 kr i månaden och bor i en kommun med en sammanlagd kommunalskatt nära rikssnittet. Så här går beräkningen till:

1. Årsinkomsten blir 420 000 kr.
2. Grundavdraget räknas fram utifrån årsinkomsten och prisbasbeloppet och dras av.
3. Den beskattningsbara inkomsten gånger kommunalskatten ger kommunalskatten för året.
4. Eftersom den beskattningsbara inkomsten ligger under skiktgränsen blir den statliga skatten noll.
5. Jobbskatteavdraget dras från skatten.
6. Public service-avgift och begravningsavgift läggs till.

Fyll i 35 000 kr i kalkylatorn ovan så ser du varje post per månad och vad som blir kvar. Under "Så räknade vi" visas också grundavdraget och den beskattningsbara inkomsten.

Exempel 2: lön nära skiktgränsen

Anta att du har en hög lön och undrar om en löneökning på 3 000 kr i månaden lönar sig. Räkna först med din nuvarande lön och notera nettolönen. Lägg sedan till 3 000 kr och räkna igen. Skillnaden mellan de två resultaten är vad löneökningen ger dig netto.

Om du passerar skiktgränsen syns det genom att raden för statlig skatt går från noll till ett belopp. Du ser då att bara den del som ligger över gränsen beskattas med den högre satsen, och att nettolönen fortfarande ökar.