Räkna ut sjuklön och sjukpenning
Se vad du får i sjuklön från arbetsgivaren dag 1–14, hur stort karensavdraget blir och vad sjukpenningen blir från dag 15.
Total ersättning för perioden (före skatt)
5 169 kr
- Löneavdrag dag 1–14
- −8 077 kr
- Karensavdrag
- −1 292 kr
- Sjuklön från arbetsgivaren
- 5 169 kr
- Inkomstbortfall jämfört med full lön
- 2 908 kr
Så räknade vi
Dag 1–14: arbetsgivaren drar lönen för de schemalagda dagarna och betalar sjuklön med 80 % av den. Karensavdraget är 20 % av en genomsnittlig veckosjuklön (6 462 kr).
Från dag 15: sjukpenning från Försäkringskassan per kalenderdag = SGI (högst 10 prisbasbelopp) × 0,97 × 80 % ÷ 365.
Förenkling: jämnt schema och att du är sjuk alla schemalagda dagar. Många kollektivavtal ger sjuklönetillägg från dag 15.
Så fungerar ersättningen när du är sjuk
Är du anställd och blir sjuk kommer ersättningen från två håll, beroende på hur länge du är borta:
- Dag 1–14: sjuklön från arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första två veckorna av sjukperioden. Från sjuklönen görs ett karensavdrag.
- Från dag 15: sjukpenning från Försäkringskassan. Är du fortfarande sjuk efter två veckor tar Försäkringskassan över, och du får sjukpenning i stället.
Kalkylatorn ovan räknar ut båda delarna och visar hur mycket inkomst du tappar totalt under sjukperioden.
Så räknar kalkylatorn
Sjuklön och karensavdrag
Sjuklönen utgår från din vanliga lön för den tid du skulle ha arbetat:
- Månadslönen räknas om till en veckolön: månadslön gånger tolv, delat med 52.
- Veckolönen delas med antalet arbetsdagar per vecka, vilket ger en dagslön.
- För de kalenderdagar i sjukperioden som faller inom de första två veckorna räknar kalkylatorn ut hur många hela schemalagda arbetsdagar det motsvarar, som om perioden börjar första arbetsdagen i veckan, och drar av lönen för dem. Med fem arbetsdagar i veckan blir de första 14 kalenderdagarna alltså 10 arbetsdagar.
- Sjuklönen blir 80 % av den avdragna lönen.
- Från sjuklönen dras ett karensavdrag. Det är 20 % av en genomsnittlig veckosjuklön, alltså veckolönen gånger 80 %.
Karensavdraget görs en gång per sjukperiod. Det kan aldrig bli större än sjuklönen, så vid en kort sjukdom kan avdraget äta upp hela sjuklönen.
Sjukpenning från dag 15
För dagar efter de första två veckorna räknar kalkylatorn med sjukpenning:
- Årsinkomsten, månadslönen gånger tolv, används som ett ungefärligt värde på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI.
- SGI begränsas till taket, 10 prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp är 59 200 kr.
- Beloppet multipliceras med omräkningsfaktorn 97 % och med ersättningsnivån 80 %.
- Resultatet delas med antalet dagar på ett år och avrundas till hela kronor.
- Dagbeloppet multipliceras med antalet kalenderdagar efter dag 14.
Sjukpenning betalas per kalenderdag, inte bara för arbetsdagar. Det är därför dagbeloppet räknas på hela året.
Vad som påverkar resultatet
Lön och tak
Sjuklönen från arbetsgivaren har inget tak, utan följer din faktiska lön. Sjukpenningen har däremot ett tak. Tjänar du mer än 10 prisbasbelopp per år blir inkomstbortfallet från dag 15 märkbart större än under de första två veckorna.
Längden på sjukperioden
Karensavdraget slår hårdast vid korta sjukperioder. Är du sjuk en eller två dagar kan en stor del av lönen för de dagarna försvinna. Vid längre sjukdom fördelas avdraget på fler dagar och märks mindre i procent.
Schema och arbetsdagar
Kalkylatorn räknar med ett jämnt schema, att perioden börjar första arbetsdagen i veckan och att du är sjuk alla schemalagda dagar i perioden. Den förlorade lönen räknas på samma sätt, som dagslönen gånger antalet schemalagda arbetsdagar i hela perioden. Arbetar du oregelbundet eller skift kan det faktiska löneavdraget och sjuklönen bli annorlunda, eftersom de utgår från de timmar du faktiskt skulle ha arbetat.
Deltid och antal arbetsdagar
Arbetar du deltid eller färre dagar i veckan påverkar det både dagslönen och hur många arbetsdagar som ryms i sjukperioden. Fyll i det antal dagar du normalt arbetar per vecka, så fördelar kalkylatorn lönen på rätt antal dagar. Karensavdraget räknas på veckosjuklönen och blir därför lägre i kronor om du har lägre lön, men andelen av din veckoinkomst är densamma.
Kollektivavtal
Många kollektivavtal ger ett sjuklönetillägg, särskilt från dag 15, så att inkomstbortfallet blir mindre än vad lagen ger. Det gäller ofta anställda med lön över sjukpenningtaket. Tillägget ingår inte i kalkylatorn, så kontrollera ditt avtal.
Så sjukanmäler du dig
- Sjukanmäl dig till arbetsgivaren redan första dagen. Sjuklön betalas normalt inte för tid innan du har anmält.
- Efter en viss tid behöver du lämna läkarintyg till arbetsgivaren för att styrka att du är sjuk.
- Varar sjukdomen längre än två veckor anmäler arbetsgivaren det till Försäkringskassan. Du ansöker själv om sjukpenning för tiden därefter.
Vanliga missuppfattningar
"Karensdagen betyder att första dagen är obetald"
Karensdag ersattes för flera år sedan av ett karensavdrag. Avdraget beräknas på en genomsnittlig veckosjuklön och motsvarar ungefär en arbetsdag för den som arbetar heltid med jämnt schema, men det är inte knutet till en viss dag.
"Sjuklön och sjukpenning är samma sak"
Sjuklön betalas av arbetsgivaren som en del av lönen. Sjukpenning betalas av Försäkringskassan. De räknas ut på olika sätt och sjukpenningen har ett tak som sjuklönen saknar.
"Jag får samma belopp från dag 15"
Inte nödvändigtvis. Sjukpenningen beräknas på SGI med omräkningsfaktor och tak. För den som har hög lön kan ersättningen sjunka tydligt när Försäkringskassan tar över, om inte kollektivavtalet ger ett tillägg.
"Ersättningen är skattefri"
Både sjuklön och sjukpenning är skattepliktiga. Beloppen i kalkylatorn är före skatt.
Räkneexempel
Exempel 1: kort sjukdom
Anta att du har en månadslön på 30 000 kr, arbetar fem dagar i veckan och är sjuk i tre dagar. Eftersom perioden antas börja första arbetsdagen i veckan är alla tre dagarna arbetsdagar.
- Veckolönen blir 30 000 kr gånger tolv delat med 52, ungefär 6 920 kr.
- Dagslönen blir veckolönen delat med fem, ungefär 1 380 kr.
- Arbetsgivaren drar lön för de dagar du är borta och betalar 80 % av det i sjuklön.
- Karensavdraget blir 20 % av veckolönen gånger 80 %.
- Sjuklönen efter avdrag är det du får för de tre dagarna.
Fyll i 30 000 kr, tre dagar och fem arbetsdagar i veckan i kalkylatorn ovan så ser du sjuklön, karensavdrag och inkomstbortfall.
Exempel 2: längre sjukskrivning
Anta samma lön men att du är sjuk i 30 kalenderdagar. Då betalar arbetsgivaren sjuklön för de första två veckorna, med karensavdrag, och Försäkringskassan betalar sjukpenning för de resterande 16 kalenderdagarna. Med fem arbetsdagar i veckan motsvarar de första två veckorna 10 arbetsdagar och hela perioden 22 arbetsdagar. Kalkylatorn räknar fram båda delarna och visar den totala ersättningen jämfört med dagslönen för de 22 arbetsdagarna. Ändra antalet sjukdagar så ser du hur fördelningen förändras.
Kalkylatorns förenklingar
- SGI räknas som månadslönen gånger tolv. Din fastställda SGI kan vara en annan.
- Schemat antas vara jämnt, perioden antas börja första arbetsdagen i veckan, och du antas vara sjuk alla schemalagda dagar i perioden.
- Endast en sjukperiod räknas, med ett karensavdrag.
- Sjuklönetillägg enligt kollektivavtal ingår inte.
- Regler om återinsjuknande, högriskskydd och ändrad ersättningsnivå vid mycket långa sjukperioder ingår inte.
- Alla belopp är före skatt.
Vanliga frågor
Vem betalar när jag är sjuk?
Under de första två veckorna, dag 1–14, betalar arbetsgivaren sjuklön. Från dag 15 betalar Försäkringskassan sjukpenning om du fortfarande är sjuk. Sjuklönen följer din faktiska lön, medan sjukpenningen räknas på din SGI och har ett tak. Kalkylatorn räknar ut båda delarna utifrån hur många kalenderdagar du är sjuk.
Hur stor är sjuklönen?
Sjuklönen är 80 % av den lön du skulle ha fått för den tid du är borta. Från sjuklönen görs ett karensavdrag en gång per sjukperiod. Kalkylatorn räknar om månadslönen till en dagslön utifrån hur många dagar i veckan du arbetar, och tillämpar sedan sjuklönenivån på de schemalagda arbetsdagar du missar under de första två veckorna, räknat som om perioden börjar första arbetsdagen i veckan.
Hur räknas karensavdraget ut?
Karensavdraget är 20 % av en genomsnittlig veckosjuklön. Veckosjuklönen är din veckolön gånger 80 %. Avdraget görs en gång per sjukperiod och kan aldrig bli större än den sjuklön du har rätt till. För den som arbetar heltid med jämnt schema motsvarar det ungefär en dags sjuklön.
Hur mycket får jag i sjukpenning från dag 15?
Sjukpenningen räknas på din SGI, begränsad till 10 prisbasbelopp. SGI multipliceras med omräkningsfaktorn 97 % och ersättningsnivån 80 %, och delas med antalet dagar på året. Beloppet betalas per kalenderdag. Kalkylatorn visar dagbeloppet och summan för de dagar som ligger efter de första två veckorna.
Får jag något tillägg utöver sjuklön och sjukpenning?
Många kollektivavtal ger ett sjuklönetillägg från arbetsgivaren, framför allt från dag 15 och särskilt för den som tjänar över sjukpenningtaket. Tillägget minskar skillnaden mellan lön och ersättning. Villkoren varierar mellan avtal, så kontrollera vad som gäller för dig. Kalkylatorn räknar bara med den lagstadgade sjuklönen och sjukpenningen.
Hur sjukanmäler jag mig?
Du sjukanmäler dig till arbetsgivaren redan första dagen. Sjuklön betalas normalt inte för tid innan anmälan har gjorts. Efter en viss tid behöver du visa läkarintyg. Pågår sjukdomen längre än två veckor anmäler arbetsgivaren det till Försäkringskassan, och du ansöker själv om sjukpenning för tiden därefter.
Är sjuklön och sjukpenning skattepliktiga?
Ja. Sjuklön är lön och beskattas som vanligt av arbetsgivaren. Sjukpenning från Försäkringskassan är också skattepliktig och Försäkringskassan drar preliminärskatt före utbetalning. Båda är pensionsgrundande. Beloppen i kalkylatorn visas före skatt, så det som faktiskt kommer in på kontot blir lägre.
Varför skiljer sig kalkylatorns resultat från min lönespecifikation?
Kalkylatorn räknar med ett jämnt schema, att perioden börjar första arbetsdagen i veckan och att du är sjuk alla schemalagda dagar i perioden. Har du skift, oregelbundna tider eller rörliga lönedelar räknar arbetsgivaren på de timmar du faktiskt skulle ha arbetat. Kollektivavtal kan också ge tillägg eller andra beräkningsregler. Resultatet är därför en uppskattning.
Relaterade kalkylatorer
Parametrar uppdaterade 19 oktober 2026. Källa: skatteverket.se, riksdagen.se, forsakringskassan.se