Räkna ut ditt ränteavdrag

Det som i vardagligt tal kallas ränteavdrag är en skattereduktion för underskott av kapital. Har du räntekostnader på lån får du tillbaka en del av dem genom att din skatt blir lägre. Kalkylatorn ovan räknar ut hur stor skattereduktionen blir per år och per månad, och vad räntan kostar dig efter reduktionen.

Så fungerar ränteavdraget

Räntor du betalar på lån räknas som en kostnad i inkomstslaget kapital. Är kostnaderna större än dina kapitalinkomster uppstår ett underskott. En del av underskottet får du dra av från skatten på lön, pension och andra inkomster.

Reduktionen räknas i två steg per person:

1. På den del av underskottet som ryms inom gränsbeloppet, 100 000 kr per år, blir skattereduktionen 30 %.
2. På den del som överstiger gränsbeloppet blir skattereduktionen 21 %.

Summan av de två delarna är din skattereduktion för året. Kalkylatorn delar den med tolv för att visa vad det motsvarar per månad.

Flera låntagare

Gränsbeloppet gäller per person. Står ni två på lånet räknar kalkylatorn med att räntorna fördelas lika mellan er. Varje persons andel räknas för sig enligt stegen ovan, och sedan läggs beloppen ihop till hushållets totala skattereduktion.

Vad som påverkar resultatet

Räntekostnaden

Underlaget är de räntor du faktiskt betalar under året. Med rörlig ränta ändras de när räntan ändras, och när du amorterar minskar de i takt med skulden. Räkna därför med den räntekostnad du förväntar dig för just det år du är intresserad av.

Vill du veta vad du betalade förra året finns räntekostnaden i regel redan ifylld i din deklaration, eftersom långivare lämnar uppgifter om betalda räntor till Skatteverket. Den siffran är en bra utgångspunkt även för nästa år, om lånet och räntan är ungefär desamma.

Gränsbeloppet

Så länge räntorna per person ligger under gränsbeloppet får du den högre reduktionen på hela beloppet. Över gränsen blir reduktionen lägre för varje extra krona. Det spelar mest roll för hushåll med stora lån.

Hur räntorna fördelas

Eftersom gränsbeloppet gäller per person kan fördelningen påverka hushållets totala reduktion. Har räntorna blivit så stora att en person hamnar över gränsen medan den andra ligger under, blir den sammanlagda reduktionen lägre än om räntorna fördelats jämnt.

Andra kapitalinkomster

Har du ränteintäkter, utdelningar eller vinster som beskattas i inkomstslaget kapital minskar de underskottet och därmed skattereduktionen.

Vanliga missuppfattningar

"Ränteavdrag betyder att jag slipper betala en del av räntan." Du betalar hela räntan till långivaren. Skattereduktionen kommer i stället som lägre skatt, antingen via preliminärskatten under året eller i den slutliga skatteberäkningen efter deklarationen.

"Det är ett avdrag från inkomsten." Trots namnet är det en skattereduktion. Den minskar skatten direkt i kronor och inte den inkomst som skatten räknas på. Därför påverkas den inte av vilken kommunalskatt du har.

"Gränsbeloppet gäller per hushåll." Det gäller per person. Två låntagare har var sitt gränsbelopp.

"Jag får alltid hela reduktionen." Reduktionen kan inte bli större än den skatt den ska minska. Har du låga inkomster och höga räntor kan en del av reduktionen bli outnyttjad.

"Alla räntor ger reduktion." Vilka räntor som räknas bestäms av skattereglerna för det aktuella året. Räntor på vissa lån, till exempel studielån, ger ingen reduktion, och reglerna för lån utan säkerhet har varit föremål för ändringar. Kontrollera vad som gäller för dina lån.

Räkneexempel

Exemplen visar hur beräkningen går till. Beloppen i kronor räknar kalkylatorn ut åt dig med aktuella satser.

Exempel 1: en låntagare

Anta att du ensam har ett bolån och betalar 45 000 kr i ränta under ett år.

1. Jämför räntan med gränsbeloppet, 100 000 kr.
2. Den del som ryms inom gränsbeloppet multipliceras med 30 %.
3. Eventuell del över gränsbeloppet multipliceras med 21 %.
4. Summan är din skattereduktion för året. Dela med tolv för att få beloppet per månad.
5. Dra reduktionen från 45 000 kr så ser du vad räntan kostar dig efter skatt.

Fyll i 45 000 kr och en låntagare i kalkylatorn för att se beloppen.

Exempel 2: två låntagare med stora lån

Anta att ett par betalar 240 000 kr i ränta under ett år på ett gemensamt lån.

1. Kalkylatorn delar räntan lika: 120 000 kr per person.
2. För var och en räknas den del som ryms inom gränsbeloppet med 30 % och resten med 21 %.
3. De två personernas reduktioner läggs ihop.

Jämför med att fylla i samma räntekostnad men bara en låntagare. Då ska hela räntan rymmas inom ett enda gränsbelopp, så en större del kan hamna över gränsen och få den lägre reduktionen. Skillnaden visar varför fördelningen mellan låntagare kan spela roll när räntorna är höga.

Kalkylatorns förenklingar

• Räntorna är hela underskottet. Kalkylatorn räknar med att dina räntekostnader är lika med underskottet av kapital. Kapitalinkomster som minskar underskottet räknas inte med.
• Lika fördelning. Räntorna delas lika mellan låntagarna. I verkligheten gäller i regel det som var och en har betalat, och ni kan ha fördelat betalningarna på annat sätt.
• Tillräcklig skatt. Kalkylatorn antar att du betalar tillräckligt mycket skatt för att kunna utnyttja hela reduktionen.
• Alla räntor ger reduktion. Kalkylatorn prövar inte om just ditt lån omfattas av reglerna.
• Samma räntekostnad hela året. Resultatet per månad är årsbeloppet delat med tolv. Hur mycket som påverkar lönen varje månad beror på om skattereduktionen räknas in i preliminärskatten.

Tips när du använder kalkylatorn

• Använd räntekostnaden för ett helt år. Räknar du från en månadskostnad, multiplicera med tolv.
• Kör beräkningen med en högre och en lägre ränta för att se hur reduktionen följer med när räntan ändras.
• Vill du ha reduktionen utbetald löpande i stället för som återbäring kan du ansöka om jämkning av preliminärskatten.
• Använd resultatet efter skatt när du räknar på vad ett lån eller en bostad kostar per månad.