Räkna ut din löneökning

En löneökning kan anges på två sätt: som en ny lön i kronor eller som en höjning i procent. Kalkylatorn ovan räknar om det ena till det andra, visar hur mycket mer du får per månad och per år och räknar ut om lönen har ökat mer eller mindre än priserna.

Så räknar kalkylatorn

Du fyller i din nuvarande månadslön och väljer om du vill ange den nya lönen eller höjningen i procent. Dessutom kan du fylla i inflationen under samma period.

Från ny lön till procent

Om du anger den nya lönen räknar kalkylatorn ut höjningen så här:

1. Höjningen i kronor är ny lön minus gammal lön.
2. Höjningen i procent är höjningen i kronor delad med den gamla lönen.
3. Höjningen per år är höjningen i kronor gånger tolv.

Det är alltid den gamla lönen som är utgångspunkten. En höjning från 32 000 kr till 33 600 kr är 1 600 kr, och 1 600 delat med 32 000 är 5 %.

Från procent till ny lön

Om du i stället anger en procentsats multipliceras den gamla lönen med ett plus procentsatsen. En höjning på 3 % av 35 000 kr ger 35 000 × 1,03 = 36 050 kr.

Reallöneökning

Reallönen visar vad lönen räcker till när prisökningarna räknas bort. Kalkylatorn räknar ut den som ett plus löneökningen, delat med ett plus inflationen, minus ett. Är resultatet positivt har lönen ökat mer än priserna och du kan köpa mer för den. Är det negativt har köpkraften minskat, trots att lönen i kronor har gått upp.

Inflationen fyller du i själv. Kalkylatorn hämtar inga officiella prisindex, så siffran du anger är ditt eget antagande eller ett värde du har tagit fram på annat håll.

Vad som påverkar resultatet

Utgångslönen

Samma höjning i kronor blir olika mycket i procent beroende på var du börjar. 1 000 kr är drygt 3 % på en lön på 30 000 kr men bara 2 % på 50 000 kr. Tvärtom ger samma procentsats fler kronor ju högre lön du har.

Perioden du jämför över

Kalkylatorn jämför två lönenivåer, oavsett hur lång tid det har gått mellan dem. Om höjningen gäller två år ska inflationen du fyller i också gälla hela den perioden. Blandar du en tvåårig löneökning med ett års inflation blir reallöneökningen för hög.

Inflationen

Ju högre inflation, desto mindre blir reallöneökningen. Vid låg inflation ligger reallöneökningen nära den nominella höjningen. Vid hög inflation kan en höjning som ser generös ut i kronor ändå innebära att köpkraften minskar.

Skatt

Alla belopp i kalkylatorn är före skatt. Det du får ut på kontot ökar mindre än bruttolönen, eftersom en del av höjningen går till skatt. Hur stor del beror på din inkomstnivå och kommun. Vill du se effekten efter skatt kan du räkna ut nettolönen före och efter höjningen var för sig.

Vanliga missuppfattningar

"Procent kan läggas ihop rakt av." Två höjningar på 3 % i rad blir inte exakt 6 %. Den andra höjningen räknas på den redan höjda lönen, så den sammanlagda höjningen blir 1,03 × 1,03 − 1, alltså 6,09 %. Skillnaden är liten på kort sikt men växer över många år.

"Reallöneökning är löneökning minus inflation." Det är en tumregel som fungerar hyggligt när talen är små. Den exakta beräkningen är en division. Med 5 % löneökning och 2 % inflation ger tumregeln 3 %, men den korrekta reallöneökningen är 1,05 / 1,02 − 1, vilket blir 2,94 %.

"Höjningen syns fullt ut i plånboken." Nej, lönen i kalkylatorn är bruttolön. Efter skatt blir ökningen i kronor lägre. Procentuellt kan höjningen efter skatt också skilja sig från höjningen före skatt, eftersom skatten inte är en fast andel av hela lönen.

"Samma procent betyder samma höjning för alla." I procent ja, i kronor nej. En höjning på 3 % ger mer kronor till den som redan tjänar mer. Därför kan det vara bra att titta på både procent och kronor när du jämför.

"En lönesänkning i procent tas igen med samma procent." Om lönen först sjunker med 10 % och sedan ökar med 10 % hamnar du under utgångsläget. Från 30 000 kr blir det 27 000 kr och sedan 29 700 kr.

Räkneexempel

Exempel 1: ny lön angiven i kronor

Anta att din lön höjs från 32 000 kr till 33 600 kr i månaden, och att du antar att inflationen under samma period är 2 %.

1. Höjningen i kronor blir 33 600 − 32 000 = 1 600 kr i månaden.
2. Höjningen i procent blir 1 600 / 32 000 = 5 %.
3. Höjningen per år blir 1 600 × 12 = 19 200 kr före skatt.
4. Reallöneökningen blir 1,05 / 1,02 − 1 ≈ 2,94 %.

Du har alltså fått drygt 2,9 % mer köpkraft, förutsatt att inflationen verkligen blev 2 %.

Exempel 2: höjning i procent när inflationen är hög

Anta att du tjänar 35 000 kr och får 3 % i höjning, samtidigt som du antar att priserna har stigit med 4 %.

1. Den nya lönen blir 35 000 × 1,03 = 36 050 kr.
2. Höjningen blir 1 050 kr i månaden och 12 600 kr per år.
3. Reallöneökningen blir 1,03 / 1,04 − 1 ≈ −0,96 %.

Trots att lönen har gått upp med över tusen kronor räcker den till knappt 1 % mindre än tidigare. Hade inflationen i stället varit 3 % hade reallöneökningen blivit exakt noll.

Kalkylatorns förenklingar

• Bruttolön. Alla belopp är före skatt. Skatt, pensionsavsättningar och andra avdrag räknas inte med.
• Månadslön gånger tolv. Höjningen per år är höjningen per månad gånger tolv. Semesterersättning, bonus, ob-tillägg och andra rörliga delar ingår inte.
• En period i taget. Kalkylatorn jämför två lönenivåer. Den räknar inte ut flera höjningar över flera år, och den tar inte hänsyn till när under året höjningen började gälla.
• Inflationen är din egen siffra. Kalkylatorn använder den inflation du fyller i. Den räknar inte med officiella prisindex och säger inget om framtida prisutveckling.
• Samma inflation för alla. Ett genomsnittligt inflationstal passar inte alla hushåll. Om du lägger en stor del av inkomsten på något som har ökat mycket i pris kan din egen köpkraft ha förändrats mer än siffran visar.

Tips när du använder kalkylatorn

• Räkna i båda riktningarna. Om du ska förhandla lön kan du pröva vilken procentsats en viss lön i kronor motsvarar, och tvärtom.
• Välj inflation för exakt samma period som löneökningen gäller. Det är den vanligaste orsaken till missvisande reallöneökning.
• Pröva med några olika inflationsantaganden för att se hur känsligt resultatet är.
• Komplettera med en beräkning av nettolönen före och efter höjningen om du vill veta vad som faktiskt hamnar på kontot.
• Tänk på att din lön över tid påverkar mer än månadsbudgeten, till exempel ersättningar som räknas utifrån lönen och den framtida pensionen.